Nykarleby kyrka, kort historik
Nykarleby kyrka, även kallad Sankta Birgitta kyrka, invigdes den första advent 1708. Den är en av de äldsta träkyrkorna i Finland som är i användning.
Bakgrunden till benämningen Sankta Birgitta kyrka kan vara den att några av de mirakel den Heliga Birgitta utförde under 1300-talet berörde människor i den här trakten. Under 1600-talet fanns en mindre träkyrka på samma plats, även den bar den Heliga Birgittas namn.
Den nuvarande kyrkan ritades av assessor Elias Brenner, förebilden tros vara St. Clara kyrka i Stockholm. Klockstapeln uppfördes redan 1702, den rymmer tre klockor från åren 1623, 1685 och 1736. Under stora ofreden (1700-1721) sänktes kyrkklockorna vid Klockholmen i Socklot i skydd för rövare. Den nybyggda kyrkan användes som förråd, stall och bostäder av ockupationsmakten och plundrades på sin inredning, dörrar och fönster.
Med förnyad kraft fortsatte arbetet med att rusta kyrkan efter stora ofreden. Kyrktornet färdigställdes 1730 och tuppen som levererats från Stockholm redan 1709 fick inta sin plats. Tornuret konstruerat av C. O. Glasberg (Storkyro) installerades sedermera 1889, detta styr fortsättningsvis tidens gång på de fyra urtavlorna. Mer om tornuret kan du läsa här.
Åren 1749-1753 byggdes altaruppsättningen, predikstolen och läktaren av konstsnickaren Abraham Eliasson (Vasa). Dessa målades några år senare av hantverksmålaren Johan Alm (Vasa). Vid samma tid tillkallades konstnären Daniel Hjulström (Sverige) för att dekorationsmåla takvalven. Motiven är från Psaltaren och Uppenbarelseboken. Hjulström målade även den tredelade altartavlan.
År 1768 anskaffades den orgel som numera är uppställd i norra korset, byggmästare var Anders Telin (Gamlakarleby). Den ersattes 1909 av en tysk Walcher-orgel som 1979 gav plats för den danska orgeln med 21 register från Christensen & Sönner som används idag.
Kyrkan var fram till början av 1840-talet rödmålad till sitt yttre. Då kyrkan vid denna tid var i behov av målning beslöt man att vitrappa fasaden. Drygt tio år senare kunde man konstatera att rappningen fallit från torn och väggar, en del stockar var angripna av röta. Rappningen avlägsnades och de timrade väggarna beslogs istället med spontade bräder. Kyrkan målades i detta skede gul.
I slutet av 1880-talet ansågs kyrkorummet vara alltför mörkt. En ny, ljusare, altartavla beställdes av konstnären Alexandra Såltin (Vasa), motivet var Kristi Förklaring. Väggarna, altaruppsättningen och predikstolen (utom bilderna) målades vita. En del av de gamla väggmålningarna blev övermålade. Takmålningarna lämnades dock orörda.
Men tiderna förändras och 1928 ville man återställa interiören i ursprungligt skick samt dra in elektricitet. Dekorationsmålare Hongell anlitades för att åter skänka mer färg åt altaret, predikstolen och orgeln. Läktarbalustradens alla bilder, som även de målats över, restaurerades i Åbo. Den gamla altartavlan togs åter till heders och Såltins tavla flyttades till sin nuvarande plats till vänster i södra korsarmen. Den äldre tavlan till höger, Jesu födelse, tros vara en votivgåva av konstnären Thomas Kiempe (Sverige).
Glädjen över den nyrenoverade kyrkan blev kort eftersom kyrkan eldhärjades i januari 1929. Katastrof kunde dock undvikas tack vare rådigt ingripande av ortsborna och en motorspruta från Jakobstad, men förödelse rådde ändå i den nyligen målade kyrkan. Orsaken till branden var ett överhettat kaminrör.
Glasmålningarna i koret är utförda av konstnären professor Lennart Segerstråle 1940. Det norra korfönstret är en skildring ur Jobs historia. Det vill visa “osäkerhetens värld och dess tungsinta färg, ur vilken det enda som står orubbligt fram är Jobs överlåtelse och förtröstan”. Motivet återspeglar i viss mån Finlands erfarenheter under vinter-kriget. Det södra fönstret, uppståndelsefönstret med domedagens ängel, vill peka på “den närvarande evighet, som finns bland oss varje stund av livet, när Guds ande får leda oss och vår egen uppståndelse ur den andliga döden”.
Större renoveringsprojekt genomfördes även under 1960- och 1990-talet med bland annat nyläggning av tak, uppdatering av värmesystem, byte av bärande delar i tornet och återkommande målningsarbeten.
En omfattande grundrenovering genomfördes åren 2022-2023. Kyrkan fick bland annat ett nytt plankgolv som höjdes i mitten så att alla trösklar kunde tas bort. Målet var att göra kyrkan mer tillgänglig – fysiskt, men även andligt.
Vattenburen fjärrvärme installerades och elektroniken förnyades genomgående. Även ljudsystemet moderniserades och all belysning är dimbar. Fönster, väggar och bänkar målades, delvis i en varmare nyans. Kyrkbänkarna placerades om så att de nu står mer glest än tidigare, kyrkan rymmer idag 650 personer. Altaret står numera på hjul och räls vilket gör användningen mer flexibel. I norra korsarmen inrättades en familjehörna, tröskeln ska vara låg för alla. En trappa upp till läktaren togs bort vilket gav utrymme för ett litet pentry, ett vilorum, ett teknikrum och en handikappanpassad toalett. Sommaren 2025 målades kyrkan även utvändigt.
Arbetet för en välmående kyrkobyggnad fortsätter, flera nya projekt väntar på att förverkligas. Även kommande generationer ska kunna samlas i gemenskap kring
Guds ord i Sankta Birgitta kyrka. Nedan följer fjärde versen i Ull-Britt Gustafsson-Pensars dikt om kyrkan som hon skrev inför kyrkans 300-års jubileum:
"Hos dig vi finner tröst i sorg och motgång, hos dig vi gläds åt livets största gåvor. Du är en fristad mitt i världens oro för oss, som finns idag, och nya släktled".
Ull-Britt Gustafsson-Pensar
Källa: En spegling av himlen. Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby 300 år, 2008.
Sammanfattning, foto: Församlingssekreterare Monica Sandström
