Munsala kyrkas historia

Historik: Munsala församlings tidigare kyrkoherde Ulf Sundstén
Foto: Församlingssekreterare Monica Sandström

Kyrkans arkitekt var riksintendenten Carl Fredrik Adelcrantz (1716-1796). Han var ansvarig för allt offentligt byggande i riket. Eftersom han tilldelades uppdraget av konungen ville han förståeligt nog skapa något som vittnade om både det storslagna uppdraget och hans framstående person. Omfattningen av byggprojektet och dess kostnader föll dock inte församlingsborna i smaken. De skrev klagobrev till kungen om den övermäktiga uppgift som ålagts dem, men vann inget gehör. Kyrkan skulle byggas, ansåg Gustav III. Varje ”rök” i socknen skulle bidra med 1 talkovecka per år.

Byggmästare var stadsmurmästaren David Olander, från Vasa, och kyrkobyggmästaren Thomas Rijf. Som lärling hade de ortsbon Johan Cantelin, som senare kom att ansvara för bygget av nya bron över älven i Nykarleby. Senare kom att bli ansvarig byggmästare när domkyrkan i Helsingfors byggdes.

Den fasta inredningen med predikstolen, altaruppsatsen och övriga sniderier tillverkades vid kyrkobyggarna Rifjs verkstad i Socklot. Där var den unga, men senare kända, Erik Kaino/Kainberg (f. 1771 i Nedervetil, Jakob Rijfs kusinbarn) verksam som träsnidare 1789-1793. Snideriernas utformning bär spår av hans handalag.

Kyrkan saknade uppvärmning under de första 111 åren. 1903 installerades 4 st. ribbugnar/ kaminer från B. Friis i Gamlakarleby och 60 år senare år 1963 vattenburen centralvärme.

Munsala kyrkas orgel byggdes av Eric German 1.8.1736-31.5.1738 för Gamlakarleby kyrka och inköptes därifrån år 1880. Den grundrenoverades 1974-1976 och är alltjämt Finlands äldsta ibrukvarande kyrkoorgel.

Kyrkans psalmtavlor (siffertavlor) tillverkades år 1835 av Mårten Lassus “Bengtergubben” från Karvat i Vörå, f. 1802.

Altartavlorna målades 1822 av Johan Erik Lindh, samma år som han erhöll målarmästarbrev av målarämbetet i Vasa. Han var en svensk målare, född 4 oktober 1793 på ön Harg i Roslagen, som dog i Helsingfors den 21 januari 1865. Han utvecklades till en utpräglad porträttmålare och hann avbilda närmare 1000 personer däribland t.ex. Johan Ludvig Runeberg, Charles Bassi, Aurora Karamzin, Elias Lönnrot och Fredrik Pacius. I sin ateljé undervisade Lindh bl.a. Magnus von Wright i användningen av oljefärger.

De flesta besökare kommer in i Munsala kyrka genom den södra ingången och möts där av ett tvådelat dörrvred i mässingsgjute. Vredet har formen av en fisk. De första kristna i staden Rom använde fisken som symbol för Kristus. Det grekiska ordet för fisk är ”ichtys”, som samtidigt är en akronym för ”Jesus Kristus Guds Son Frälsare”. Symboliken är osviklig. Genom Jesus kommer vi in i kyrkan och himlen samt i Munsala konkret också in i kyrkobyggnaden.

Kyrkans stora klocka är gjuten av A.G. Meyer i Stockholm år 1745 [Gerhard Meyer (1728–1797)]. Den kostade totalt 900 Dr Kmt (900.00 daler dubbelt kopparmynt år 1745 motsvarar ungefär drygt 200 000 € år 2026). Rådman Lars Wessler beställde och hemförde klockan sjövägen. Han medförde 400 Dr Kmt i kontanter. Församlingens kaplan var Pastor Michael Jesenhaus.

Kyrkans lilla klocka göts år 1728 i Stockholm av Erik/Ericus Näsman och inköptes 1729. Kyrkklockorna hängdes först i en äldre klockstapel. Inför byggandet av en ny kyrka byggdes under ledning av kyrkobyggmästaren Matti Antinpoika Hakolas från Alahärmä, en ny klockstapel år 1745 invid S:t Michaelskapellet. Hakola hade städslats för att fortsätta med byggandet av ny kyrka följande år 1746, men avled under vintern. Det dröjde 31 år innan den nya kyrkans byggande inleddes. Sedan början av 1800-talet hänger kyrkklockorna i kyrkans torn. Mer om klockstapeln eller det även kallade vånhuset finns att läsas här.

Kyrkan Gustaf Adolph kunde kallas minneskyrkan för Jesu 5 sår. I kyrksalen finns 5 runda takspeglar som var och en innehåller 5 stjärnor, som symboler för såren Jesus tillfogades i händerna, fötterna och i sidan. Samma symbolik går igen i sakristians tak med, också där, 5 takspeglar. Varje takspegel har 5 små stjärnor som tecken för såren och en sol i mitten som symbol för Kristus med 5 blodröda prickar som tecken för såren. Den västra takspegeln innehåller dessutom en inskription med kungens monogram och uppgifter om att kyrkan invigdes den 24 juni 1792.

Diktaren och språkprofessorn Lars Huldén (5.2.1926-11.10.2016), född och uppvuxen på Nörråkers i Monå, Munsala, skriver i sin psalm ”Jag har ett hem” så här:

”Men rosen är ett sidosår. För mig och dig det skars. Och hemvägen till himlen går. O, låt den bli envars.”