Målning av vånhuset, Munsala
Ett av sommarens projekt var målning av gamla klockstapeln i Munsala, det även så kallade vånhuset. Ulf Sundstén, tidigare kyrkoherde i Munsala samt lokalhistoriskt intresserad, vad är egentligen ett vånhus?
– I Munsala har ordet vånhus alltid använts om klockstaplarna, eftersom de förr också användes som bårhus. I fornsvenskan, norskan och isländskan har ordet ”vån” betydelsen väntan och utväg. Jag har tolkat det som att de avlidna ”väntade” där på jordfästning och gravläggning. Det finns också den tolkningen att ordet är en förenkling av ”vapenhus”, men då handlar det också om att vapnen så att säga väntar under vapenbärarens gudstjänstfirande.
Klockstapeln är den äldsta av församlingens byggnader i Munsala. Den tidigare kyrkan, S:t Mikaelskapellet, uppfördes under 1680-talet på dagens gravgård strax nordväst om klockstapeln. Då byggdes även en enklare klockstapel, den försågs dock med en klocka först 1728. Underhållet av en klockstapel utan klocka var vid denna tid knappast högprioriterat. I april 1745 ansågs konstruktionen därmed ha förfallit till den grad att en ny klockstapel måste uppföras. Uppdraget tillföll Matti Antinpoika Hakola från Närviluoma by i Härmä kapell. God stabilitet var ett måste för konstruktionen som då skulle bära två klockor på totalt 400 kg. Kyrkstapeln timrades med dubbla väggar i nedre våningen, vilket även resulterade i två förrådskamrar på vardera sidan av gången. Arbetet avancerade till belåtenhet, redan samma år kunde klockstapeln tas i bruk.
I början av 1800-talet flyttades klockorna till den då nybyggda stenkyrkan i Munsala, Gustav Adolphs kyrka. Klockstapeln fick i och med det främst en funktion som port till gravgården, vilket den fortfarande är. Men, varför bär spiran årtalen 1737 och 1877 om klockstapeln är byggd 1745?
– Ingen har lyckats ge en exakt förklaring. Men antagandet är att den äldre klockstapeln fick en ny spira tillverkad av byns smed Simon Mattsson år 1737, trots byggnadens bedrövliga skick, och att spiran flyttades över till den nya klockstapeln åtta år senare. Min farfars farfar jobbade som skogsvakt och var själv med när virket till den nuvarande tornspiran hämtades ur församlingens skog 1877. Så det årtalet vet vi förklaringen till, konstaterar Ulf.
Avsnittet om klockstapeln i Bertel Nyholms bok om Munsala kyrka får avsluta denna korta historiska sammanfattning: ”Klockstapeln är ett vackert och harmoniskt byggnadsverk, som man ofta går förbi utan att se. Den bär vittne om människans känsla för form och elegans, men också om allmogens byggnads- och hantverksskicklighet, då den är som bäst”.
Då klockstapeln första gången målades skedde det med stor hjälp av Liquiditets Commissions- och Sockneskrifvaren Gustav Wessman ”som med flit och besvär målat Klocktapeln”.
Nu, omkring 280 år senare, tackar vi Byggstaff för väl utfört arbete.
Källa: Kyrkan i Munsala av Bertel Nyholm samt Ulf Sundstén
